footer all slides 2014-02-06 SLUUMU

Forskares förslag till mer kostnadseffektiv klimatpolitik

Tänk globalt hellre än lokalt samt hantera skog och skogsprodukter på samma sätt som andra utsläppskällor är rekommendationer från tre CERE professorer i miljöekonomi vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som granskat hur Sveriges klimatpolitik kan bli mer kostnadseffektiv. 

Klimatmålen kan nås till en lägre kostnad för samhället menar tre professorer i miljöekonomi vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i en rapport från Tillväxtanalys. De tittade närmare på hur en nationell klimatpolitik kan utformas för att vara mer kostnadseffektiv, samt vad olika nationella och internationella klimatmål kan innebära och specifikt skogs- och marksektorns kostnadseffektivitet i klimatpolitiken. 

Nationell lösning på globalt problem kan vara problematisk

Forskarna menar på att om målet med klimatpolitik är att utsläpp från svenskt territorium ska minska så är det fullt möjligt att utforma en effektiv politik. Att fokusera på endast Sveriges territorium kan dock innebära att utsläppen bara förflyttas till andra länder, så kallat koldioxidläckage och kan därför leda till att utsläppen ökar globalt. Eftersom utsläpp är ett globalt problem kan det vara ineffektivt att Sveriges egna mål är mer ambitiösa än andra länders mål. - Kostar det mer att minska utsläppen i Sverige jämfört med ett annat land är det mer effektivt att ersätta det landet för att göra samma minskning. Det leder till samma klimateffekt men med sparade resurser som kan användas till ytterligare klimatåtgärder eller till att lösa andra samhällsproblem, säger Tommy Lundgren, professor i skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Bengt Kriström, professor i miljöekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet fortsätter: 

- Modern klimatpolitik baseras på samarbete mellan länder. EU visar nu vägen med nya verktyg (tex utvidgad utsläppshandel) som egentligen baseras på tanken att skall vi klara välfärden och klimatet måste vi hjälpas åt. Solidaritet mellan länder är ledstjärnan i den moderna klimatpolitiken.

Skogs- och marksektorn bör betala för utsläpp

För att skogs- och marksektorn ska kunna bidra till effektivare klimatpolitik så behöver den ingå på samma sätt som andra sektorer, det vill säga också betala för utsläpp och ersättas för att binda kol. – I princip bör vi ha en negativ koldioxidskatt på upptag av koldioxid, det vill säga om skogsägaren ökar sitt virkesförråd, och en positiv skatt om virkesförrådet minskar och inte kompenseras med inlagring i träprodukter, förklarar Runar Brännlund, professor emeritus vid Umeå universitet. 

Detta menar rapportförfattarna skulle skapa incitament att öka inlagring av kol i skog men även i långlivade träprodukter. Subventionering av upptag skulle leda till att användning av biomassa ökar då den biomassa som senare används till bioenergi blivit subventionerad under tillväxt och balanserar därmed ut skatten när den bränns. 

Forskarna har i rapporten listat sina rekommendationer: 

  • Den övergripande svenska klimatpolitiken bör fokusera på samarbete med andra länder. Grundproblemet är globalt och det finns internationella avtal som kan användas för mer globala lösningar.
  • Klimatpolitiken bör renodlas så att utformningen stämmer bättre med EU:s. Då blir det också enklare att anpassa den svenska klimatpolitiken till förändringar på EU-nivå.
  • Målet för transportsektorn (transporter exklusive inrikes flyg) bör överges och ingå i målen för den icke-handlande sektorn.
  • Överflödiga styrmedel som är riktade mot den icke-handlande sektorn bör tas bort. I dag har den svenska klimatpolitiken långt fler styrmedel än mål, och för den icke-handlande sektorn räcker det med ett mål och ett styrmedel.
  • Skogen och dess produkter bör inkluderas mer explicit i klimatpolitiken än vad som görs idag och i princip hanteras som andra utsläppskällor.
  • Frågor kring hur (incitamentsbaserade) styrmedel kan utformas för att på effektivast möjliga sätt använda skogen som ett instrument i klimatpolitiken bör utredas vidare. De praktiska svårigheterna är många och betydande. Icke desto mindre är skogen viktig i ett klimatperspektiv och kan därför spela en viktig roll i utformningen av en kostnadseffektiv klimatpolitik.

Rapporten: Brännlund, R., Kriström, B. och Lundgren, T. 2022. Mål och medel i klimatpolitiken, Tillväxtanalys, Rapport 2022:10:01

Seminarie: "Hur kan klimatpolitiken bli mer kostnadseffektiv" med bland andra Runar Brännlund.

Information om rapporten från Tillväxtanalys ”Mål och medel i klimatpolitiken”

Kontakt

Runar Brännlund, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 070-569 90 86 

Bengt Kriström, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 070-537 82 27

Tommy Lundgren, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 070-517 43 96

Gör en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning av vattenkraften

I DN debatt repliker varnar CERE:s Per-Olov Johansson och Bengt Kriström för att fastna i tanken att varje vattenkraftverk ska omprövas var för sig då det finns vinster för både miljö och ekonomi genom att vara flexibel och se till helhet.

Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar kan väga samman miljövinster och förluster och finna smartare vägar framåt. I Sverige finns en hel del metodbeskrivningar för att göra dessa bedömningar som är framtagna av ekonomer och ekologer tillsammans. Att fastna i tanken att varje vattenkraft ska omprövas var för sig stänger dörren för smartare vägar framåt. Med mera flexibilitet går det att finna lösningar som kan gynna både ekonomi och miljö. Per-Olov Johansson och Bengt Kriström ger exemplet Ljusnan där mer produktion kan tillåtas vid ett naturligt vandringshinder samtidigt som kraftverk nedström rivs och därmed underlättar fiskarna vandring. ”Rapportlänk”
”Tanken kan utsträckas till att till exempel gälla utrivning av kraftverk i fiskeeldoradot Mörrumsån, mot ökad produktion tillåts i till exempel Ångermanälven.”

Läs hela repliken ”Varje vattenkraftverk måste inte omprövas var för sig” DN Debatt Repliker, 14 juli 2022.

Läs debattartikeln som repliken baseras på ”Sverige riskerar att förlora stora mängder vattenkraft” 13 juli 2022.

Rapport om Ljusnanexemplet: Omreglering så att (nästan) alla blir vinnare – exemplet vattenkraft

Report from the 2022 Ulvön conference

The 28th edition of the Ulvön Environmental Economics Conference took place the days just before Midsummer at the beautiful island of Ulvön. 33 participants did a good job at keeping the scientific level and discussion at top level. Four keynotes was scheduled but Linda Nostbakken had to cancel due to illness. Adan Martinez Cruz and AJ Bostian stepped up and filled her spot with interesting talks. Richard Tol, Martin Quaas, and Anne-Sophie Crépin all did an excellent job presenting their current research. Presentations (mainly ph d's and post doc's) upheld an impressive quality and level. The scientific discussion and level was high and the parrot - who speaks when the economics is lacking in the presentation - didn't come out even once!

One of the highlights of the conference is the tasting of the fermented herring. We were all thrilled to hear the story about the surströmming and how it has been an integral part of the island's history. And the tasting was also an appreciated event. Many are surprised the rotten fish taste quite good with the right fixings!

We are now looking forward to the 29th edition of the conference!

See the photoalbum from Ulvön 2022 on our facebook.

Director
Tommy Lundgren

Is tourism in the Canaries sustainable and how does it impact local economy?

These are questions that the CERE guest researcher, Ana Lopez asks in her PhD work at the University of Las Palmas de Gran Canaria.

Growing up, Ana has been asking herself if it is possible to alter the tourism sector so it better preserves island unique environment. Even at a quick glance you get all information needed to observe that the landscape has changed due to tourism according to Ana: - If you take a closer look, especially in the south part of the islands, you find that the landscape has changed from infinite virgin beaches to an overconstructed landscape of hotels and apartments. Some of them quite near the sea and protected areas. These impacts grabbed my attention and made me wonder what the real impact of tourism and its emission was. Does the economic benefit of tourism compensate the negative effects of it? (Click on headline to learn more)

Ana Lopez in Ammarnäs
Ana Lopez presents her research in Ammarnäs. 

Utan billig el – ingen grön industri

Det satsas en hel del på grön industri i norra Sverige. En batterifabrik i Skellefteå och ett par ”stål utan kol” satsningar i Boden och Luleå som kan innebära så mycket som 10 000 nya arbetstillfällen. Bakgrunden till att detta sker i just norra Sverige är till stor del den billiga elen. En el som i framtiden planeras att främst komma ifrån vindkraft, men vad händer om elpriset skulle gå upp?

I norra Sverige finns det stor elproduktion till låga priser vilket är synnerligen attraktivt för företag som kräver mycket el. I södra Sverige har å andra elpriserna skenat denna vinter vilket inneburit att företag blivit tvungna att lägga ner eller avskeda personal för att klara kostnaderna. Skillnaden i pris mellan norr och söder kan förklaras dels av att infrastrukturen för överföring av el från norr till söder inte är tillräckligt utbyggd, dels att södra Sverige blivit alltmer sammankopplat med elmarknader i Danmark, Tyskland och övriga Europa. För att reda ut vad detta innebär för Sverige och främst norra delen ställde vi några frågor till CERE medlemmarna Runar Brännlund, Bengt Kriström och Tommy Lundgren. (Klicka på rubriken för att läsa mer)

Sökes: Doktorand(er) i miljö- och energiekonomi

Enheten för nationalekonomi vid Umeå universitet söker doktorander i arbetsmarknadsekonomi och miljö- och energiekonomi.

Inom miljö- och energiekonomi handlar det främst om två forskningsprojekt:
”I det första är syftet att studera hur efterfrågeflexibilitet kan användas för att förbättra effektivitet och nätutnyttjande i lokala elnät. Forskningsprojektet syftar bland annat till att studera hur elnätstariffer kan utformas för att minska efterfrågetoppar, och hur hushåll reagerar på sådana prismekanismer. I det andra projektet är syftet att studera vilken potential som solkraft har för att stödja övergången till ett mer hållbart samhälle.”

Ansökan inlämnas senast 2 maj

Läs mer om tjänsterna och skicka in en ansökan via umu.se.

"Så kan skogsägare kompenseras för avsättningar till naturvård"

"Skogsägare som får avsätta mycket skogsmark till naturvård skulle kunna kompenseras genom en fond som byggs upp av en produktionsrelaterad avgift, enligt en ny studie. Ett sådant avgifts- och fondsystem skulle kunna stödja ett landskapsperspektiv i skogsförvaltningen. Det skulle enligt forskarna kunna bidra till att miljökvalitetsmålet för skog kan uppnås, utan att statens kostnader för naturskydd ökar.

För att värna Sveriges skyddsvärda arter och livsmiljöer har riksdagen antagit miljökvalitetsmålet ”levande skogar”. Dagens styrmedel och skogssektorns egna målsättningar har dock inte räckt till för att uppfylla målet. Ett steg framåt skulle kunna vara en skogslagstiftning som har ett ”helikopterperspektiv”, där hela skogslandskapets förutsättningar kan tas i beaktande, i stället för det fokus på enskilda skogsfastigheter och bestånd som gäller idag. Den slutsatsen drar ett forskarlag från SLU, Uppsala universitet och Bern University of Applied Sciences i en artikel i Scandinavian Journal of Forest Research."

Bland forskarna finns CERE:s Göran Bostedt.
Läs hela nyheten på slu.se 

Artikeln

Bostedt, G., de Jong, J., Ekvall, H., Hof, A., Sjögren, J. & Zabel, A. (2021): An Empirical Model for Forest Landscape Planning and its Financial Consequences for Landowners. Scandinavian Journal of Forest Research, 36 (7-8), 626-638.
https://doi.org/10.1080/02827581.2021.1998599 

Så kan markägare uppmuntras att binda koldioxid

Rapport rekommenderar staten att ge markägare ekonomiskt stöd för att öka skogsgödsling och beskogning av nedlagd jordbruksmark samtidigt som infrastruktur skapas för omvända auktioner och handel med ökad nettokolinlagring för att öka kolsänkan. Rapporten är skriven på uppdrag av Naturvårdsverket med syftet att analysera olika förslag på hur skogens roll kan förstärkas i fråga om koldioxidinlagring.

Sveriges mål att ha noll nettoutsläpp år 2045 innefattar användning av kompletterande åtgärder som exempelvis ökat nettoupptag i skog och mark. Alla bruttoutsläpp av växthusgaser kommer inte vara noll 2045 då utsläpp som de inom jordbrukssektorn är svåra att undvika. Därför behövs fler åtgärder för att minska utsläppen och öka kolsänkorna i skogen blir viktiga, särskilt ur en samhällsekonomisk synvinkel. Däremot har de enskilda markägarna få privatekonomiska incitament att öka inlagring av koldioxid i skogen. Denna studie fokuserade på att lösa problemet med avsaknaden av incitament för att öka kolsänkorna i skogen samt hur dessa incitament bäst kan utformas. Studien tittade på fem olika typer av åtgärder för ökad kolinlagring i skog: kvävegödsling av skogsmark, beskogning av nedlagd jordbruksmark, energiskogsodling, förlängning av omloppstid och permanent skydd av skog. (Klicka på rubriken för att läsa mer)

Kommande

Visa full kalender