Nyhet från umu.se
En ny avhandling från Umeå universitet studerar hur energieffektivisering och miljöregleringar påverkar svensk industri.
Genom att analysera data från svenska industriföretag i 14 branscher under åren 1997-2008 har Golnaz Amjadi studerat effekterna av energieffektivisering inom svensk tillverkningsindustri. Hennes forskning visar att företag inom tillverkningsindustrin generellt har potential till större energieffektivisering, men också att en ökad energieffektivisering paradoxalt nog kan öka företagens energianvändande.
- I allmänhet kan man säga att de huvudsakliga orsakerna till ineffektiv energianvändning i de svenska företagen är kopplade till inflexibilitet gällande teknologi och/eller ledningsfrågor. Företag inom tillverkningsindustrin som ändå förbättrar sin energieffektivitet kan sedan ytterligare öka sin energianvändning. Detta är ett fenomen som inom nationalekonomin kallas rekyleffekt. Anledningen är att energieffektiviseringen minskar företagens energikostnader och det i sin tur leder till ökad energikonsumtion. Ett vanligt exempel man brukar ge när man vill förklara fenomenet är att om någon köper en mer bränslesnål bil kan hen köra längre än tidigare eftersom priset per körd kilometer blir lägre. När jag har mätt storleken på rekyleffekten inom tillverkningsindustrin kan jag se att den ofta är påtaglig. Detta betyder dock inte att en ökad energieffektivisering är skadlig, tvärt om. Jag kan se i mina analyser att rekyleffekten inte helt uppväger besparingar i energibesparing och utsläppsminskningar. Förhoppningsvis kan dessa resultat ska hjälpa beslutsfattare att skapa realistiska energi- och miljömål och lagstiftning som tar företags beteenden i beaktning, fortsätter Golnaz Amjadi.
Läs hela nyheten på umu.se
Dissertation - Golnaz Amjadi Torshizi
Start: Fri. 27 Nov, 2020 10:00
Golnaz Amjadi Torshizi
CERE & USBE
Place: Zoom
Meeting ID: 685 1833 8277
Passcode: 895961
Physical place for an invited few: Hörsal A, Samällsvetarhuset
Opponent: Professor Luis Orea, Department of Economics, Oviedo university, Spain
Nyhet från umu.se:
En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet analyserar effekter av åtgärder och incitament som ska främja en cirkulär och mer miljövänlig ekonomi.
För att skapa ett ekonomiskt system som både är kostnadseffektivt och miljömässigt hållbart måste beslutsfattare förstå hur hushåll, företag och stater svarar på olika incitament. I sin avhandling har Alejandro Egüez undersökt hur olika incitament påverkar tre områden som är centrala i en cirkulär ekonomi: energieffektivitet, fjärrvärme och avfallshantering.
Läs hela nyheten "Vidtar vi rätt åtgärder för att skapa en cirkulär ekonomi?"
Avhandlingen: Energy efficiency, district heating and waste management: essays on environmental economics
Disputationen
Fredag den 20 november 2020
Kl. 10.00 i Triple Helix, Universitetsledningshuset.
Disputationen kommer att vara på engelska och sändas via Zoom.
Meeting ID: 698 688 8914
Passcode: 403509
Opponent är Patrik Söderholm, professor, Luleå tekniska universitet.
Huvudhandledare Runar Brännlund, biträdande handledare Thomas Broberg.
Runar Brännlund och Bengt Kriström presenterar en effektivare klimatpolitik med mer klimatnytta för varje satsad krona på Västerbottens Kurirens debattsida.
Debattartikeln bygger på SNS rapporten "Svensk energi- och miljöbeskattning – ett reformförslag" som presenterades förra veckan där de rekommenderar att gå från smala till breda skattebaser och att miljöskatter endast ska användas när det är miljömässigt motiverat.
” Vårt grundförslag med borttagna energiskatter innebär att fossila bränslen blir billigare i
förhållande till referensalternativet, vilket på kort sikt kan leda till ökade utsläpp av koldioxid
och försämrad luftkvalitet i framför allt större städer. Vi föreslår att detta löses med lämpliga
ekonomiska styrmedel som höjd koldioxidskatt och vägtullar. Vad gäller klimatfrågan föredrar vi dock att lösningarna söks via överstatliga samarbeten, till exempel de som finns inom EU.”
De nämner även specifikt att energiskatterna ska ersättas med höjd moms och ta bort andra omotiverade skatter och subventioner då de anser att de inte riktar sig mot miljöproblemet.
” Flygskatten illustrerar problemet väl; vare sig man flyger med ett kommersiellt el- eller
jetflygplan Umeå-Stockholm utgår skatten per flygstol och inte på det faktiska utsläppet av
växthusgaser.”
VK artikeln ”Skattesystemet måste gynna både ekonomin och miljön” publicerad 11 november 2020.
”Reformen av EU:s system för handel med utsläppsrätter har gjort det så svårbegripligt att välrenommerade ekonomer kommer till diametralt olika slutsatser om dess funktionssätt." Det skriver CERE:S Per-Olov Johansson i Svenska Dagbladet 24 september 2020.
Sverige planerar att vara mer hållbart efter pandemin och kommer därför behålla den nya plastpåseskatten på bärkassar. CERE:s Runar Brännlund är skeptiskt till skatten och uttalar sig i frågan på Sveriges Radio 22 september 2020.
Runar hävdar att det är ”oklart vilket miljöproblem man faktiskt vill komma åt och vilken effekt den här skatten då har för att råda bot på det här problemet.” Han ifrågasätter om de verkligen gjort en ordentlig konsekvensanalys eftersom skatten bara gäller bärkassar i plast och ingen annan plastförpackning. Det innebär att marknaden kan öka andelen förpackningar i plast vilket skulle betyda att mängden plast skulle vara densamma.
Lyssna till intervjun: Professorn: ”Oklart vilken effekt skatt på bärplastkassar har". Sveriges radio 22 september 2020
Mattias Vesterberg synar hushållens efterfrågeflexibilitet i SNS rapport och på Dagens Industri. Förlita sig på att hushållen kommer vilja anpassa sig är i många fall orealistiskt menar Mattias.
Under sommaren har det varit elbrist i södra Sverige, något Mattias menar är ett tecken på den svenska elmarknadens stora utmaningar. En av lösningarna är att hushållen ska vara aktiva i att möta de nya utmaningarna genom att anpassa sin elförbrukning till tider då tillgången på el är större. Något som kan vara svårt med tanke på att som Mattias säger;
”Hushåll använder el till uppvärmning när det är kallt, till belysning när det är mörkt och till matlagning när de är hungriga och hemma.” (Dagens industri) Att hushållen skulle vara flexibla i den frågan menar Mattias i många fall är orealistiskt.
Läs ”debattartikeln i Dagens industri Hushållen löser inte elbristen” publicerad 13 september 2020.
Läs SNS rapporten (2020) ”Den svenska elmarknaden: Är hushållen en kraft att räkna med? ”
Parisa Pakrooh is a PhD student within the field of Energy Economics (Fossil Fuels) and Climate Change at the University of Tabriz, Iran. She has come to CERE for a longer stay of at least six months to further develop her knowledge within the field at a center known for its experience on energy and environmental economics. (Read more by clicking the headline)
Pakrooh is on the last leg of her PhD studies and will be an asset to CERE with her knowledge on agricultural economics, agricultural policies, natural resources and environmental economics. Her thesis titled “Investigating Economic Policies Effect on Fossil Energy Resources Consumption in the Agricultural Sector of Iran” is finished and awaiting graduation and her focus lately has been solely on energy and environmental economics.
