CERE and USBE together with Övik Energi, Umeå Energi and Skellefteå Kraft are in the process of starting a new competence center that will focus on solving energy issues that could arise in a future sustainable energy landscape as well as facilitating for policy-makers how to best move us into a sustainable future. Join the online discussions on Tomorrows energy landscape – what it looks like and how do we get there? On January 26th at 13.00. (Click on headline to learn more)
Listan på filmer att se blir snabbt kortare i och med vad känns som den eviga pandemin. Men vi har lösningen! Här kommer nostalgifilmer från 2019, när vi faktiskt kunde ses fysiskt och lyssna till CERE:s unga forskare när de talade om avfall, elkraft, nudging och elmarknader. Låt dig själv förflyttas tillbaka till en lyckligare tid. Mer specifikt november 2019 när CERE firade 10 år.
Det börjar med en kort film med foton från CERE's 10 år sen följer inspelningar från förmiddagen den 28 november 2019 "Möt CERE:s unga forskare". God helg!
Nyhet från umu.se En ny avhandling från Umeå universitet studerar hur energieffektivisering och miljöregleringar påverkar svensk industri.
Genom att analysera data från svenska industriföretag i 14 branscher under åren 1997-2008 har Golnaz Amjadi studerat effekterna av energieffektivisering inom svensk tillverkningsindustri. Hennes forskning visar att företag inom tillverkningsindustrin generellt har potential till större energieffektivisering, men också att en ökad energieffektivisering paradoxalt nog kan öka företagens energianvändande.
- I allmänhet kan man säga att de huvudsakliga orsakerna till ineffektiv energianvändning i de svenska företagen är kopplade till inflexibilitet gällande teknologi och/eller ledningsfrågor. Företag inom tillverkningsindustrin som ändå förbättrar sin energieffektivitet kan sedan ytterligare öka sin energianvändning. Detta är ett fenomen som inom nationalekonomin kallas rekyleffekt. Anledningen är att energieffektiviseringen minskar företagens energikostnader och det i sin tur leder till ökad energikonsumtion. Ett vanligt exempel man brukar ge när man vill förklara fenomenet är att om någon köper en mer bränslesnål bil kan hen köra längre än tidigare eftersom priset per körd kilometer blir lägre. När jag har mätt storleken på rekyleffekten inom tillverkningsindustrin kan jag se att den ofta är påtaglig. Detta betyder dock inte att en ökad energieffektivisering är skadlig, tvärt om. Jag kan se i mina analyser att rekyleffekten inte helt uppväger besparingar i energibesparing och utsläppsminskningar. Förhoppningsvis kan dessa resultat ska hjälpa beslutsfattare att skapa realistiska energi- och miljömål och lagstiftning som tar företags beteenden i beaktning, fortsätter Golnaz Amjadi.
Nyhet från umu.se: En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet analyserar effekter av åtgärder och incitament som ska främja en cirkulär och mer miljövänlig ekonomi.
Fredag den 20 november 2020 Kl. 10.00 i Triple Helix, Universitetsledningshuset. Disputationen kommer att vara på engelska och sändas via Zoom. Meeting ID: 698 688 8914 Passcode: 403509
Opponent är Patrik Söderholm, professor, Luleå tekniska universitet.
Runar Brännlund och Bengt Kriström presenterar en effektivare klimatpolitik med mer klimatnytta för varje satsad krona på Västerbottens Kurirens debattsida.
Debattartikeln bygger på SNS rapporten "Svensk energi- och miljöbeskattning – ett reformförslag" som presenterades förra veckan där de rekommenderar att gå från smala till breda skattebaser och att miljöskatter endast ska användas när det är miljömässigt motiverat.
” Vårt grundförslag med borttagna energiskatter innebär att fossila bränslen blir billigare i förhållande till referensalternativet, vilket på kort sikt kan leda till ökade utsläpp av koldioxid och försämrad luftkvalitet i framför allt större städer. Vi föreslår att detta löses med lämpliga ekonomiska styrmedel som höjd koldioxidskatt och vägtullar. Vad gäller klimatfrågan föredrar vi dock att lösningarna söks via överstatliga samarbeten, till exempel de som finns inom EU.”
De nämner även specifikt att energiskatterna ska ersättas med höjd moms och ta bort andra omotiverade skatter och subventioner då de anser att de inte riktar sig mot miljöproblemet. ” Flygskatten illustrerar problemet väl; vare sig man flyger med ett kommersiellt el- eller jetflygplan Umeå-Stockholm utgår skatten per flygstol och inte på det faktiska utsläppet av växthusgaser.”
”Reformen av EU:s system för handel med utsläppsrätter har gjort det så svårbegripligt att välrenommerade ekonomer kommer till diametralt olika slutsatser om dess funktionssätt." Det skriver CERE:S Per-Olov Johansson i Svenska Dagbladet 24 september 2020.
Sverige planerar att vara mer hållbart efter pandemin och kommer därför behålla den nya plastpåseskatten på bärkassar. CERE:s Runar Brännlund är skeptiskt till skatten och uttalar sig i frågan på Sveriges Radio 22 september 2020.
Runar hävdar att det är ”oklart vilket miljöproblem man faktiskt vill komma åt och vilken effekt den här skatten då har för att råda bot på det här problemet.” Han ifrågasätter om de verkligen gjort en ordentlig konsekvensanalys eftersom skatten bara gäller bärkassar i plast och ingen annan plastförpackning. Det innebär att marknaden kan öka andelen förpackningar i plast vilket skulle betyda att mängden plast skulle vara densamma.
Listan på filmer att se blir snabbt kortare i och med vad känns som den eviga pandemin. Men vi har lösningen! Här kommer nostalgifilmer från 2019, när vi faktiskt kunde ses fysiskt och lyssna till CERE:s unga forskare när de talade om avfall, elkraft, nudging och elmarknader. Låt dig själv förflyttas tillbaka till en lyckligare tid. Mer specifikt november 2019 när CERE firade 10 år.
