Var lägga kraften i kampen mot klimatförändringar?

”Atmosfären bryr sig inte om varifrån utsläppen sker. Vi behöver få ut så mycket som möjligt per satsad krona.” Runar Brännlund diskuterar med Ola Hansén Världsnaturfonden om var kraften ska läggas när det kommer till kampen om klimatförändringar i Sveriges Radios program Studio ett 16 augusti 2018. 

”Klimatförändringarnas vinnare – och förlorare”

CERE:s Runar Brännlund listar på SvD fem branscher som kommer påverkas mest av det förändrade klimatet.

Väderberoende branscher kommer påverkas i störst utsträckning och de beräkningar Runar gjort visar på en aning plus i ekonomin i överlag. Runar påpekar dock att dylika uppskattningar på 100 års sikt innebär mycket osäkerhet och är väldigt svåra att göra.

Läs hela artikeln ”Klimatförändringarnas vinnare – och förlorare” publicerad på SvD.se 2 augusti 2018.

Flygskatten och bonus-malus verkningslösa

CERE:s Runar Brännlund förklarar i SvD debatt vad han anser vara politiska beslut som ”består av en röra av mer eller mindre verkningslösa subventioner och skatter”. De beslut han diskuterar är skatten på flygresor som infördes 1 april 2018 och bonus-malus beskattningen på bilar som införs 1 juli.

”Klimatproblemet är en av vår tids ödesfrågor och måste därmed tas på största allvar. Det gör det extra viktigt med en klimatpolitik som är träffsäker, verkningsfull och effektiv. Den politik som nu beslutats om är inget av detta. Den består av en röra av mer eller mindre verkningslösa subventioner och skatter som i mångt och mycket kan beskrivas som en grönmålning – att man skapar en bild av att kraftfulla och effektiva åtgärder vidtas, men som i praktiken bara innebär kostnader och en omfördelning av resurser mellan olika grupper i samhället, men utan reell klimateffekt. Detta är kanske ett problem vi kan leva med på kort sikt, men på längre sikt kommer det att undergräva klimatpolitikens trovärdighet vilket är allvarligt.

Om målet verkligen är att minska de globala utsläppen av koldioxid så bör man arbeta för att bredda och fördjupa EU-ETS till att omfatta fler länder och sektorer, samt på hemmaplan använda det styrmedel som vi vet är effektivt, koldioxidskatten. Eventuella intäkter från koldioxidskatten kan då användas till att kompensera för oönskade fördelningseffekter.”

Artikeln i SvD ”Professor: Flygskatten och bonus-malus saknar effekt” publicerades online 13 juni 2018.
Läs rapporten som inlägget bygger på "En analys av svenska miljöskatters effektivitet", Svenskt näringsliv juni 2018.

”Snabba tåg stöds varken av klimat eller ekonomi”

CERE:s Bengt Kriström och Per-Olov Johansson skriver på SvD debatt den 28 april, 2018 om vad de anser vara en ”samstämmighet mellan ekonomiska experter vad gäller en satsning på höghastighetsbanor i Sverige”. Förutom att projektet ”har få eller inga möjligheter att bli samhällsekonomiskt lönsamt. En av de avgörande faktorerna är befolkningsunderlaget – Sverige har helt enkelt en för liten befolkning” menar de.

”Höghastighetstågen kan möjligen något minska utsläppen av växthusgaser men till en hög kostnad. En koldioxidminskning kan kosta upp till 40 gånger mer än i det billigaste alternativet.”

Läs hela artikeln ”Snabba tåg stöds varken av klimat eller ekonomi”

”Statliga miljarder göder utsläppen”

Tidningen Syre skriver i sin artikel om målet att fasa ut klimat- och miljöskadliga subventioner. Ett mål som har ett brett stöd politiskt men inte är helt oproblematiskt. CERE:s Runar Brännlund kommenterar att det finns goda skäl att ha en nedsättning av miljöskatter.

”– Det vanliga skälet som anges är konkurrensskäl. Men jag skulle säga att det är smartare att beskriva det som en koldioxidläckagefråga. I exempelvis jordbrukssektorn skulle det kunna bli så att man fick lägga ner stora delar av verksamheten om man var tvungen att betala full skatt. Det skulle leda till en ökad import från annat håll, med potentiellt högre utsläpp i slutändan som effekt. Då har man inte vunnit någonting.

Därför behöver vi i varje enskilt fall göra en ordentlig analys av vilka effekter på de globala utsläppen som en förändrad skattenivå skulle ha, menar Runar Brännlund. Just nu saknas emellertid tydliga motiveringar till varför en subvention får vara kvar i Sverige, slog bland annat OECD fast i en granskning 2014.”

Läs hela artikeln från Syre ”Statliga miljarder göder utsläppen” publicerad online 12 april.

Kommande