Ett totalt stopp för svenskt skogsbruk och skogsindustri är inte realistiskt då träprodukterna fortfarande är en bärande del av vårt samhälle. Enkelt sagt, folk behöver fortfarande toalettpapper och i Sverige växer det mer än det huggs, något som kanske inte är sant i länder som vi då tvingas importera från hävdar miljöekonom Runar Brännlund.

Att hugga eller inte hugga skog, det är frågan enligt Professor emeritus Runar Brännlund. Debatten om hur skogen bäst bidrar till ett möta klimatförändringar pågår. Ur en miljöekonoms perspektiv saknas en realistisk synvinkel menar Runar.
-Vi kan tycka och önska att skogen ska förbli stående och endast binda kol, men det är inte realistiskt att vi skulle klara oss utan träprodukter. Vi kommer fortfarande behöva toalettpapper.

Sverige består till sjuttio procent av skog där det varje år växer 115 miljoner kubikmeter skog, varav cirka 74% avverkas. Detta innebär att ungefär 30 miljoner kubikmeter skog växer och binder cirka 30 miljoner ton koldioxid årligen. Skogsbruket och skogsindustrin har tillsammans ett förädlingsvärde om 102 miljarder kronor, vilket innebär två procent av Sveriges BNP. De sysselsätter även omkring 70 000 människor.

Vad skulle hända om Sverige stoppade sina avverkningar under ett år?

Det skulle dels innebära att skogen binder ungefär 85 miljoner fler ton koldioxid per år vilket kan jämföras med att hela Sveriges koldioxidutsläpp 2019 var cirka 51 miljoner ton enligt naturvårdsverket. Värderar vi detta med priset på utsläppsrätter i det europeiska utsläppshandelssystemet (EU-ETS) så skulle värdet på detta bli 42 miljarder kronor beräknat på priset i juli 2021. Priset på utsläppsrätterna ökar dock stadigt och 42 miljarder kronor skulle även det öka, så även om vi väljer att använda oss av den inhemska koldioxidskatten som i dagsläget är ungefär det dubbla av priset på utsläppsrätter. Men vi håller oss till utsläppsrätternas pris i juli 2021.

Värdet på rekreation kan också väntas öka från en uppskattning på 2200 kronor per hektar. Ponera att tio procent av skogsarealen får en värdeökning om trettio procent, då blir värdeökningen på rekreation 1,39 miljarder kronor. Sammantaget kolbindning och rekreationsvärde landar vi då någonstans på 43,39 miljarder kronor, en bra bit ifrån de 102 miljarder som skogsbruket och skogsindustrin inbringar i dagsläget. Något som självfallet kan hävdas vara en försumbar summa.

Realistiska scenarion?

Men det är här den realistiska miljöekonomen kliver in. För vad händer egentligen bakom siffrorna? Sverige har helt slutat med skogsbruk och skogsindustri. Däremot förväntar sig fortfarande konsumenterna toalettpapper, ett matbord i trä och alternativ till betong och plast. Det innebär att Sverige antingen måste importera timmer eller färdiga skogsprodukter, och då försvinner raskt den vinst vi gjort och utsläppen sker fortsatt, men på de ställen varifrån vi importerar. Skogen i Sverige blir dessutom äldre och dess möjlighet att binda kol minskar därför över tid. Vidare betyder det att de ekonomiska värden som genereras i Sverige och bidrar till vårt välstånd ”flyttar” till andra länder. Till detta ska man också lägga den kapitalförstöring som blir följden då alla maskiner som gjort att skogsbruket och industrin rullat på blir mer eller mindre värdelösa.
-Till det finns en hel del andra faktorer att fundera kring som att skogsvägar många gånger gynnar turism i fråga om tillgänglighet, hallon som gynnas av föryngringsytor och värdet av älgjakt som även det gynnats av skogsbruket. Det finns många sidor på ett mynt, avslutar Runar Brännlund.

Bakgrund
Denna text är baserad på det material Runar Brännlund delade med sig av till SVT under produktionen av Slaget om skogen. Se nyheten "Skogens ekonomiska värde" publicerad på SVT nyheter i samband med programserien. 
Värdet på rekreation förklaras närmare i: Brännlund, Runar mfl. (2009). Samhällsekonomiska konsekvenser av intensivodling. Faktaunderlag till MINT-utredningen. SLU, Rapport. ISBN 978-91-86197-44-5.
Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser, Naturvårdsverket. 

Kommande