Rapport rekommenderar staten att ge markägare ekonomiskt stöd för att öka skogsgödsling och beskogning av nedlagd jordbruksmark samtidigt som infrastruktur skapas för omvända auktioner och handel med ökad nettokolinlagring för att öka kolsänkan. Rapporten är skriven på uppdrag av Naturvårdsverket med syftet att analysera olika förslag på hur skogens roll kan förstärkas i fråga om koldioxidinlagring.

Sveriges mål att ha noll nettoutsläpp år 2045 innefattar användning av kompletterande åtgärder som exempelvis ökat nettoupptag i skog och mark. Alla bruttoutsläpp av växthusgaser kommer inte vara noll 2045 då utsläpp som de inom jordbrukssektorn är svåra att undvika. Därför behövs fler åtgärder för att minska utsläppen och öka kolsänkorna i skogen blir viktiga, särskilt ur en samhällsekonomisk synvinkel. Däremot har de enskilda markägarna få privatekonomiska incitament att öka inlagring av koldioxid i skogen. Denna studie fokuserade på att lösa problemet med avsaknaden av incitament för att öka kolsänkorna i skogen samt hur dessa incitament bäst kan utformas. Studien tittade på fem olika typer av åtgärder för ökad kolinlagring i skog: kvävegödsling av skogsmark, beskogning av nedlagd jordbruksmark, energiskogsodling, förlängning av omloppstid och permanent skydd av skog. (Klicka på rubriken för att läsa mer)

Åtgärdernas effekt

Den åtgärd som skulle vara mest kostnadseffektiv var beskogning av nedlagd jordbruksmark, priset hamnade på under 100 kronor per ton koldioxidekvivalenter. Däremot skulle det ta lång tid innan denna åtgärd gav effekt. De åtgärder som gav en omedelbar effekt på kolinlagringen var permanent skydd av skog och förlängning av omloppstid. Däremot skulle en omloppstidsförlängning vara en kortvarig och dyr åtgärd på mellan 320-450 kronor per ton koldioxidekvivalenter. Permanent skydd skulle däremot kosta cirka 200 kronor per ton och bidra till klimatnytta och samhällsnytta i form av biologisk mångfald och rekreationsvärden. Även kvävegödsling av skogsmark skulle kosta cirka 200 kronor per ton och ge snar effekt på kolinlagringen.

Skulle alla åtgärder användas kan det leda till en ökning av kolsänka i skogen med 3,5-5,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år fram till år 2045. Det motsvarar ca 6,5-11,2 procent av Sveriges utsläpp idag som ligger på cirka 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Detta beror dock helt på i vilken utsträckning respektive åtgärd genomförs och hur styrmedlen skulle utformas.

Rekommenderade styrmedel

De olika styrmedel för kolsänkor som diskuteras i rapporten är ekonomiskt stöd, betalning för ekosystemtjänster, omvänd auktion och utsläppshandel. Rapporten rekommenderar att staten använder sig av sin erfarenhet av ekonomiskt stöd och börjar bevilja markägare stöd att öka omfattningen av skogsgödsling och beskogning av nedlagd jordbruksmark. Detta samtidigt som de satsar på att skapa förutsättningar och infrastruktur för att kunna genomföra omvända auktioner där de som vill ha ekonomiskt stöd för att utföra en åtgärd deltar i auktion där den som kan utföra åtgärden till lägsta kostnad beviljas stödet. Även handel med LULUCF-krediter, det vill säga handel med verifierad ökning av nettokolinlagring i skog och mark bör göras möjligt.

Det bör nämnas att förlängning av omloppstid liksom permanent skydd av skog kan resultera i betydande kolläckage, dvs minskning av kolsänkor i skogar som inte omfattas av styrmedlen. Hur kan kolläckage minskas är en nyckelfråga i utformning av styrmedel riktade på att öka kolsänkor i skogen för att nå noll nettoutsläpp målet.

Fakta

I exemplet om åtgärdernas effekter användes följande bakgrund: Potentiella ökningen av den årligen gödslade skogsarealen bedömdes vara 50 000 hektar, och potentialen för beskogning och energiskogsodling bedömdes vara 100 000 respektive 40 000 hektar. Omloppstiden antogs förlängas med 20 år på 250 000 hektar skog.

Valet av åtgärder gjordes utifrån möjligheten att ha tillräckligt med data för att kunna beräkna och bedöma möjligheterna med dessa åtgärder och att de inte redan har styrmedel.

Rapporten

Gong, P., Knutsson, A. och Elofsson, K. 2022. Styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn. Naturvårdsverket rapport 7037, mars 2022

Nyhet om rapporten från Naturvårdsverket: "Så här kan staten uppmuntra markägare till att binda ännu mer koldioxid" publicerad 15 mars 2022.


Kommande

Visa full kalender