Tänk globalt hellre än lokalt samt hantera skog och skogsprodukter på samma sätt som andra utsläppskällor är rekommendationer från tre CERE professorer i miljöekonomi vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som granskat hur Sveriges klimatpolitik kan bli mer kostnadseffektiv. 

Klimatmålen kan nås till en lägre kostnad för samhället menar tre professorer i miljöekonomi vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i en rapport från Tillväxtanalys. De tittade närmare på hur en nationell klimatpolitik kan utformas för att vara mer kostnadseffektiv, samt vad olika nationella och internationella klimatmål kan innebära och specifikt skogs- och marksektorns kostnadseffektivitet i klimatpolitiken. 

Nationell lösning på globalt problem kan vara problematisk

Forskarna menar på att om målet med klimatpolitik är att utsläpp från svenskt territorium ska minska så är det fullt möjligt att utforma en effektiv politik. Att fokusera på endast Sveriges territorium kan dock innebära att utsläppen bara förflyttas till andra länder, så kallat koldioxidläckage och kan därför leda till att utsläppen ökar globalt. Eftersom utsläpp är ett globalt problem kan det vara ineffektivt att Sveriges egna mål är mer ambitiösa än andra länders mål. - Kostar det mer att minska utsläppen i Sverige jämfört med ett annat land är det mer effektivt att ersätta det landet för att göra samma minskning. Det leder till samma klimateffekt men med sparade resurser som kan användas till ytterligare klimatåtgärder eller till att lösa andra samhällsproblem, säger Tommy Lundgren, professor i skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Bengt Kriström, professor i miljöekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet fortsätter: 

- Modern klimatpolitik baseras på samarbete mellan länder. EU visar nu vägen med nya verktyg (tex utvidgad utsläppshandel) som egentligen baseras på tanken att skall vi klara välfärden och klimatet måste vi hjälpas åt. Solidaritet mellan länder är ledstjärnan i den moderna klimatpolitiken.

Skogs- och marksektorn bör betala för utsläpp

För att skogs- och marksektorn ska kunna bidra till effektivare klimatpolitik så behöver den ingå på samma sätt som andra sektorer, det vill säga också betala för utsläpp och ersättas för att binda kol. – I princip bör vi ha en negativ koldioxidskatt på upptag av koldioxid, det vill säga om skogsägaren ökar sitt virkesförråd, och en positiv skatt om virkesförrådet minskar och inte kompenseras med inlagring i träprodukter, förklarar Runar Brännlund, professor emeritus vid Umeå universitet. 

Detta menar rapportförfattarna skulle skapa incitament att öka inlagring av kol i skog men även i långlivade träprodukter. Subventionering av upptag skulle leda till att användning av biomassa ökar då den biomassa som senare används till bioenergi blivit subventionerad under tillväxt och balanserar därmed ut skatten när den bränns. 

Forskarna har i rapporten listat sina rekommendationer: 

  • Den övergripande svenska klimatpolitiken bör fokusera på samarbete med andra länder. Grundproblemet är globalt och det finns internationella avtal som kan användas för mer globala lösningar.
  • Klimatpolitiken bör renodlas så att utformningen stämmer bättre med EU:s. Då blir det också enklare att anpassa den svenska klimatpolitiken till förändringar på EU-nivå.
  • Målet för transportsektorn (transporter exklusive inrikes flyg) bör överges och ingå i målen för den icke-handlande sektorn.
  • Överflödiga styrmedel som är riktade mot den icke-handlande sektorn bör tas bort. I dag har den svenska klimatpolitiken långt fler styrmedel än mål, och för den icke-handlande sektorn räcker det med ett mål och ett styrmedel.
  • Skogen och dess produkter bör inkluderas mer explicit i klimatpolitiken än vad som görs idag och i princip hanteras som andra utsläppskällor.
  • Frågor kring hur (incitamentsbaserade) styrmedel kan utformas för att på effektivast möjliga sätt använda skogen som ett instrument i klimatpolitiken bör utredas vidare. De praktiska svårigheterna är många och betydande. Icke desto mindre är skogen viktig i ett klimatperspektiv och kan därför spela en viktig roll i utformningen av en kostnadseffektiv klimatpolitik.

Rapporten: Brännlund, R., Kriström, B. och Lundgren, T. 2022. Mål och medel i klimatpolitiken, Tillväxtanalys, Rapport 2022:10:01

Seminarie: "Hur kan klimatpolitiken bli mer kostnadseffektiv" med bland andra Runar Brännlund.

Information om rapporten från Tillväxtanalys ”Mål och medel i klimatpolitiken”

Kontakt

Runar Brännlund, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 070-569 90 86 

Bengt Kriström, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 070-537 82 27

Tommy Lundgren, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 070-517 43 96

Kommande

Visa full kalender