Renägare får ersättning för hur många rovdjur som föryngrat sig på deras marker och inte för hur många renar som rivits. Metoden kallas prestationsbaserad bevarandeersättning (performance payment schemes) och är en relativt ny metod där Sverige är en föregångare.

Ersättningen för rovdjursföryngringar tillfaller samebyn som helhet. De bestämmer sen själva hur de fördelar dessa medel. CERE:s Göran Bostedt har varit delaktig i en studie som bland annat tittat närmare på hur man fördelar ersättningen.

Deras studie har visat att mindre samebyar, dvs. med färre antal renägare än genomsnittet, lyckats bättre med att bevara rovdjur och följaktligen fått mer i ersättning.

Varför mindre samebyar lyckas bättre kan höra samman med att de i större utsträckning använder ersättningen i gemensamma investeringar. Detta kan peka på att man väljer att satsa mer på bevarandet medan större samebyar oftare lägger pengarna som en kompensation till de renägare som förlorat renar. Det innebär att större samebyar gör om den prestationsbaserade bevarandeersättningen till en kompensation för förlust istället för ett incitament för bevarande.

Läs mer:
"Nytt sätt att betala för artbevarande dämpar konflikter med renägare"

"Performance Payments for Groups: The Case of Carnivore Conservation in Northern Sweden" av Astrid Zabel, Göran Bostedt & Stefanie Engel, publicerad i "Environmental and Resource Economics", i december 2014, Volume 59, Issue 4, pp 613-631

Kommande