Is tourism in the Canaries sustainable and how does it impact local economy?

These are questions that the CERE guest researcher, Ana Lopez asks in her PhD work at the University of Las Palmas de Gran Canaria.

Growing up, Ana has been asking herself if it is possible to alter the tourism sector so it better preserves island unique environment. Even at a quick glance you get all information needed to observe that the landscape has changed due to tourism according to Ana: - If you take a closer look, especially in the south part of the islands, you find that the landscape has changed from infinite virgin beaches to an overconstructed landscape of hotels and apartments. Some of them quite near the sea and protected areas. These impacts grabbed my attention and made me wonder what the real impact of tourism and its emission was. Does the economic benefit of tourism compensate the negative effects of it? (Click on headline to learn more)

Ana Lopez in Ammarnäs
Ana Lopez presents her research in Ammarnäs. 

Utan billig el – ingen grön industri

Det satsas en hel del på grön industri i norra Sverige. En batterifabrik i Skellefteå och ett par ”stål utan kol” satsningar i Boden och Luleå som kan innebära så mycket som 10 000 nya arbetstillfällen. Bakgrunden till att detta sker i just norra Sverige är till stor del den billiga elen. En el som i framtiden planeras att främst komma ifrån vindkraft, men vad händer om elpriset skulle gå upp?

I norra Sverige finns det stor elproduktion till låga priser vilket är synnerligen attraktivt för företag som kräver mycket el. I södra Sverige har å andra elpriserna skenat denna vinter vilket inneburit att företag blivit tvungna att lägga ner eller avskeda personal för att klara kostnaderna. Skillnaden i pris mellan norr och söder kan förklaras dels av att infrastrukturen för överföring av el från norr till söder inte är tillräckligt utbyggd, dels att södra Sverige blivit alltmer sammankopplat med elmarknader i Danmark, Tyskland och övriga Europa. För att reda ut vad detta innebär för Sverige och främst norra delen ställde vi några frågor till CERE medlemmarna Runar Brännlund, Bengt Kriström och Tommy Lundgren. (Klicka på rubriken för att läsa mer)

Sökes: Doktorand(er) i miljö- och energiekonomi

Enheten för nationalekonomi vid Umeå universitet söker doktorander i arbetsmarknadsekonomi och miljö- och energiekonomi.

Inom miljö- och energiekonomi handlar det främst om två forskningsprojekt:
”I det första är syftet att studera hur efterfrågeflexibilitet kan användas för att förbättra effektivitet och nätutnyttjande i lokala elnät. Forskningsprojektet syftar bland annat till att studera hur elnätstariffer kan utformas för att minska efterfrågetoppar, och hur hushåll reagerar på sådana prismekanismer. I det andra projektet är syftet att studera vilken potential som solkraft har för att stödja övergången till ett mer hållbart samhälle.”

Ansökan inlämnas senast 2 maj

Läs mer om tjänsterna och skicka in en ansökan via umu.se.

"Så kan skogsägare kompenseras för avsättningar till naturvård"

"Skogsägare som får avsätta mycket skogsmark till naturvård skulle kunna kompenseras genom en fond som byggs upp av en produktionsrelaterad avgift, enligt en ny studie. Ett sådant avgifts- och fondsystem skulle kunna stödja ett landskapsperspektiv i skogsförvaltningen. Det skulle enligt forskarna kunna bidra till att miljökvalitetsmålet för skog kan uppnås, utan att statens kostnader för naturskydd ökar.

För att värna Sveriges skyddsvärda arter och livsmiljöer har riksdagen antagit miljökvalitetsmålet ”levande skogar”. Dagens styrmedel och skogssektorns egna målsättningar har dock inte räckt till för att uppfylla målet. Ett steg framåt skulle kunna vara en skogslagstiftning som har ett ”helikopterperspektiv”, där hela skogslandskapets förutsättningar kan tas i beaktande, i stället för det fokus på enskilda skogsfastigheter och bestånd som gäller idag. Den slutsatsen drar ett forskarlag från SLU, Uppsala universitet och Bern University of Applied Sciences i en artikel i Scandinavian Journal of Forest Research."

Bland forskarna finns CERE:s Göran Bostedt.
Läs hela nyheten på slu.se 

Artikeln

Bostedt, G., de Jong, J., Ekvall, H., Hof, A., Sjögren, J. & Zabel, A. (2021): An Empirical Model for Forest Landscape Planning and its Financial Consequences for Landowners. Scandinavian Journal of Forest Research, 36 (7-8), 626-638.
https://doi.org/10.1080/02827581.2021.1998599 

Så kan markägare uppmuntras att binda koldioxid

Rapport rekommenderar staten att ge markägare ekonomiskt stöd för att öka skogsgödsling och beskogning av nedlagd jordbruksmark samtidigt som infrastruktur skapas för omvända auktioner och handel med ökad nettokolinlagring för att öka kolsänkan. Rapporten är skriven på uppdrag av Naturvårdsverket med syftet att analysera olika förslag på hur skogens roll kan förstärkas i fråga om koldioxidinlagring.

Sveriges mål att ha noll nettoutsläpp år 2045 innefattar användning av kompletterande åtgärder som exempelvis ökat nettoupptag i skog och mark. Alla bruttoutsläpp av växthusgaser kommer inte vara noll 2045 då utsläpp som de inom jordbrukssektorn är svåra att undvika. Därför behövs fler åtgärder för att minska utsläppen och öka kolsänkorna i skogen blir viktiga, särskilt ur en samhällsekonomisk synvinkel. Däremot har de enskilda markägarna få privatekonomiska incitament att öka inlagring av koldioxid i skogen. Denna studie fokuserade på att lösa problemet med avsaknaden av incitament för att öka kolsänkorna i skogen samt hur dessa incitament bäst kan utformas. Studien tittade på fem olika typer av åtgärder för ökad kolinlagring i skog: kvävegödsling av skogsmark, beskogning av nedlagd jordbruksmark, energiskogsodling, förlängning av omloppstid och permanent skydd av skog. (Klicka på rubriken för att läsa mer)

Meet the whale watching expert; Guest researcher Chaitanya Suarez

Chaitanya Suárez RojasWith two masters and a PhD in her suitcase, Chaitanya Suárez Rojas left sunny Gran Canaria and landed in a snow white Umeå in February to learn more about Environmental Economics. CERE looks forward to learning more about her analysis of consumer and firm behavior when it comes to whale-watching tourism that made up her thesis.

After a bachelor’s in environmental sciences and a Master in Natural Protected Areas at the Autonomous University of Madrid, Chaitanya took a second Master this time on Coastal Management at the University of Las Palmas de Gran Canaria. It was during the second master that she met Professors and CERE friends Carmelo León, and Matías González. They advised and encouraged her to do a PhD on Tourism, Economics and Management at the University Institute for Tourism and Sustainable Economic Development (Tides). She took their advice and defended her thesis “Whale-Watching Tourism in The Nautical Sector: Consumer Behaviour and Firm Prospects Towards Sustainability” last October. The thesis analyses the characteristics of both nautical tourism consumer and firms and finds a need for the nautical tourism industry to support animal welfare and environmental health as well as adopting a corporate ethical stewardship.

While doing her masters, she worked in both the Sierra Nevada National Park in Granada, Spain and the Los Flamencos Fauna and Flora Sanctuary in the Caribbean region of Colombia, quite the contrary to her present location. So how did she end up here? Tides and CERE have a close relationship and she met both Runar Brännlund and Magnus Lindmark and took part in a seminar they had on sustainable development that piqued her interest. “Here I expect to find common key issues and synergies that CERE and partner University Institute for Tourism and Sustainable Economic Development can research together”, says Chaitanya.

She also hopes to enjoy the snow during her three month stay and try all sorts of winter activities.

Learn more about Chaitanya Suárez Rojas

Google Scholar
Researchgate
LinkedIn

Thesis: Whale-Watching Tourism in The Nautical Sector: Consumer Behaviour and Firm Prospects Towards Sustainability

Betydande kostnader vid elavbrott

Kostnaderna för industrierna vid ett elleveransavbrott är betydande och verkar ha ökat med tiden enligt en ny EFORIS rapport av CERE medlemmar.

”År 2016 var den beräknade kostnaden för en timmes avbrott för en genomsnittlig industrianläggning i Sverige cirka 23 gånger större än värdet på den el som inte levererades (9502 SEK mot 400 SEK), medan kostnaden år 2004 var cirka 13 gånger förlorat marknadsvärde på el.” The value of lost load in Swedish industry, EFORIS report 2021:787

Kostnaderna varierar dock stort mellan olika faktorer och sektorer mellan cirka 120 och 105 gånger marknadsvärdet för den el som inte levererats inom elektronik- och motorfordonsindustrin till fem gånger för massa- och pappersindustrin. Enligt firmorna som svarat på enkätstudien så märks produktionsavbrottet märks längre än själva strömavbrottet.

Läs rapporten “The value of lost load in Swedish industry”, EFORIS report 2021:787 & CERE WP 2021-14.

Kommande

Visa full kalender