Och Wibepriset 2020 går till…

Shyamani D. Siriwardena, Kelly M. Cobourn, Gregory S. Amacher och Robert G. Haight, för deras artikel: Cooperative bargaining to manage invasive species in jurisdictions with public and private lands. JFE 32 (2018): 72-83.

Motiveringen lyder:
Climate change is rapidly changing conditions for forest management all over the world. Increasing temperatures affect forest growth conditions in many ways. Extreme weather conditions, such as storms and snow damages, cause direct damage in forests, causing losses of revenue. Climate change also increases domestic pests and pathogens and promotes invasion of new species. These developments require changes in management regimes and design for new pre-emptive and reactive controls with spatial coordination of actions over larger landscapes. Coordination of actions between forest landowners is crucial for success. How to create incentives for coordination and how to establish efficient strategies, is the most policy relevant question. (klicka på rubriken för att läsa mer)

New competence center in energy economics

CERE and USBE together with Övik Energi, Umeå Energi and Skellefteå Kraft are in the process of starting a new competence center that will focus on solving energy issues that could arise in a future sustainable energy landscape as well as facilitating for policy-makers how to best move us into a sustainable future. Join the online discussions on Tomorrows energy landscape – what it looks like and how do we get there? On January 26th at 13.00. (Click on headline to learn more)

Julfilmer!

poster sv mailListan på filmer att se blir snabbt kortare i och med vad känns som den eviga pandemin. Men vi har lösningen! Här kommer nostalgifilmer från 2019, när vi faktiskt kunde ses fysiskt och lyssna till CERE:s unga forskare när de talade om avfall, elkraft, nudging och elmarknader. Låt dig själv förflyttas tillbaka till en lyckligare tid. Mer specifikt november 2019 när CERE firade 10 år.


Det börjar med en kort film med foton från CERE's 10 år sen följer inspelningar från förmiddagen den 28 november 2019 "Möt CERE:s unga forskare".
God helg!

Hur reagerar svensk industri på förbättrad energieffektivisering?

Nyhet från umu.se
En ny avhandling från Umeå universitet studerar hur energieffektivisering och miljöregleringar påverkar svensk industri.

Genom att analysera data från svenska industriföretag i 14 branscher under åren 1997-2008 har Golnaz Amjadi studerat effekterna av energieffektivisering inom svensk tillverkningsindustri. Hennes forskning visar att företag inom tillverkningsindustrin generellt har potential till större energieffektivisering, men också att en ökad energieffektivisering paradoxalt nog kan öka företagens energianvändande.

- I allmänhet kan man säga att de huvudsakliga orsakerna till ineffektiv energianvändning i de svenska företagen är kopplade till inflexibilitet gällande teknologi och/eller ledningsfrågor. Företag inom tillverkningsindustrin som ändå förbättrar sin energieffektivitet kan sedan ytterligare öka sin energianvändning. Detta är ett fenomen som inom nationalekonomin kallas rekyleffekt. Anledningen är att energieffektiviseringen minskar företagens energikostnader och det i sin tur leder till ökad energikonsumtion. Ett vanligt exempel man brukar ge när man vill förklara fenomenet är att om någon köper en mer bränslesnål bil kan hen köra längre än tidigare eftersom priset per körd kilometer blir lägre. När jag har mätt storleken på rekyleffekten inom tillverkningsindustrin kan jag se att den ofta är påtaglig. Detta betyder dock inte att en ökad energieffektivisering är skadlig, tvärt om. Jag kan se i mina analyser att rekyleffekten inte helt uppväger besparingar i energibesparing och utsläppsminskningar. Förhoppningsvis kan dessa resultat ska hjälpa beslutsfattare att skapa realistiska energi- och miljömål och lagstiftning som tar företags beteenden i beaktning, fortsätter Golnaz Amjadi.

Läs hela nyheten på umu.se



Dissertation - Golnaz Amjadi Torshizi
Start: Fri. 27 Nov, 2020 10:00

Essays on energy efficiency, environmental regulation and labor demand in Swedish industry

Golnaz

Golnaz Amjadi Torshizi

CERE & USBE

Place: Zoom
Meeting ID: 685 1833 8277
Passcode: 895961
Physical place for an invited few: Hörsal A, Samällsvetarhuset

Opponent: Professor Luis Orea, Department of Economics, Oviedo university, Spain

Vidtar vi rätt åtgärder för att skapa en cirkulär ekonomi?

Nyhet från umu.se: 
En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet analyserar effekter av åtgärder och incitament som ska främja en cirkulär och mer miljövänlig ekonomi.

För att skapa ett ekonomiskt system som både är kostnadseffektivt och miljömässigt hållbart måste beslutsfattare förstå hur hushåll, företag och stater svarar på olika incitament. I sin avhandling har Alejandro Egüez undersökt hur olika incitament påverkar tre områden som är centrala i en cirkulär ekonomi: energieffektivitet, fjärrvärme och avfallshantering.

Läs hela nyheten "Vidtar vi rätt åtgärder för att skapa en cirkulär ekonomi?"

Avhandlingen: Energy efficiency, district heating and waste management: essays on environmental economics

Disputationen

Fredag den 20 november 2020
Kl. 10.00 i Triple Helix, Universitetsledningshuset.
Disputationen kommer att vara på engelska och sändas via Zoom
Meeting ID: 698 688 8914
Passcode: 403509

Opponent är Patrik Söderholm, professor, Luleå tekniska universitet.

Huvudhandledare Runar Brännlund, biträdande handledare Thomas Broberg.

”Skattesystemet måste gynna både ekonomin och miljön”

Runar Brännlund och Bengt Kriström presenterar en effektivare klimatpolitik med mer klimatnytta för varje satsad krona på Västerbottens Kurirens debattsida.

Debattartikeln bygger på SNS rapporten "Svensk energi- och miljöbeskattning – ett reformförslag" som presenterades förra veckan där de rekommenderar att gå från smala till breda skattebaser och att miljöskatter endast ska användas när det är miljömässigt motiverat.

” Vårt grundförslag med borttagna energiskatter innebär att fossila bränslen blir billigare i
förhållande till referensalternativet, vilket på kort sikt kan leda till ökade utsläpp av koldioxid
och försämrad luftkvalitet i framför allt större städer. Vi föreslår att detta löses med lämpliga
ekonomiska styrmedel som höjd koldioxidskatt och vägtullar. Vad gäller klimatfrågan föredrar vi dock att lösningarna söks via överstatliga samarbeten, till exempel de som finns inom EU.”

De nämner även specifikt att energiskatterna ska ersättas med höjd moms och ta bort andra omotiverade skatter och subventioner då de anser att de inte riktar sig mot miljöproblemet.
” Flygskatten illustrerar problemet väl; vare sig man flyger med ett kommersiellt el- eller
jetflygplan Umeå-Stockholm utgår skatten per flygstol och inte på det faktiska utsläppet av
växthusgaser.”

VK artikeln ”Skattesystemet måste gynna både ekonomin och miljön” publicerad 11 november 2020.

Oklart vilket miljöproblem plastpåseskatten adresserar

Sverige planerar att vara mer hållbart efter pandemin och kommer därför behålla den nya plastpåseskatten på bärkassar. CERE:s Runar Brännlund är skeptiskt till skatten och uttalar sig i frågan på Sveriges Radio 22 september 2020.

Runar hävdar att det är ”oklart vilket miljöproblem man faktiskt vill komma åt och vilken effekt den här skatten då har för att råda bot på det här problemet.” Han ifrågasätter om de verkligen gjort en ordentlig konsekvensanalys eftersom skatten bara gäller bärkassar i plast och ingen annan plastförpackning. Det innebär att marknaden kan öka andelen förpackningar i plast vilket skulle betyda att mängden plast skulle vara densamma.

Lyssna till intervjun: Professorn: ”Oklart vilken effekt skatt på bärplastkassar har". Sveriges radio 22 september 2020