Elprisområde 2 står för 33 procent av elproduktionen i Sverige men nyttjar bara 12 procent. Det är däremot svårt att dela med sig då kraftnäten har flaskhalsar som gör att el förloras på vägen. Fler vindkraftverk i södra Sverige skulle kunna avhjälpa lite av problemen elförsörjningen men är inte populärt bland kommunerna.
Nyheten förklarar att elprisområde 2 där bland annat Västerbotten ingår stått för 33 procent av hela Sveriges elproduktion men använder endast 12 procent. En stor del av elen ska därför transporteras långa sträckor från norr till söder med elförluster till följd. Svenska kraftverk arbetar på att bygga bort de flaskhalsar som finns men kommer ta flera år. Under tiden skulle en utbyggd vindkraft i södra Sverige kunna avhjälpa en del av problemen med elförsörjning men många anläggningar stoppas på kommunal nivå. ” Bengt Kriström tror att en kommunal ersättning till kommuner som upplåter mark för vindkraft skulle skynda på etableringen av vindkraftsanläggningar. – Som med vattenkraften. När de anlades fick kommunerna ersättning. Ett exempel är att Umeå kommun är delägare i Stornorrfors kraftproduktion, säger Bengt Kriström.” VK 2022-11-01
Rapporten kommer som bekant fram till att elpriserna antagligen kommer styras mer av en europeisk marknad, men med det nuvarande världsläget är det svårare att sia om detta ”Kriget i Europa väcker kravet på självförsörjning, säger Bengt Kriström som därför uttalar sig försiktigt om elmarknadens framtid.” vk 2022-11-01
Tänk globalt hellre än lokalt samt hantera skog och skogsprodukter på samma sätt som andra utsläppskällor är rekommendationer från tre CERE professorer i miljöekonomi vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som granskat hur Sveriges klimatpolitik kan bli mer kostnadseffektiv.
Klimatmålen kan nås till en lägre kostnad för samhället menar tre professorer i miljöekonomi vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i en rapport från Tillväxtanalys. De tittade närmare på hur en nationell klimatpolitik kan utformas för att vara mer kostnadseffektiv, samt vad olika nationella och internationella klimatmål kan innebära och specifikt skogs- och marksektorns kostnadseffektivitet i klimatpolitiken.
Nationell lösning på globalt problem kan vara problematisk
Forskarna menar på att om målet med klimatpolitik är att utsläpp från svenskt territorium ska minska så är det fullt möjligt att utforma en effektiv politik. Att fokusera på endast Sveriges territorium kan dock innebära att utsläppen bara förflyttas till andra länder, så kallat koldioxidläckage och kan därför leda till att utsläppen ökar globalt. Eftersom utsläpp är ett globalt problem kan det vara ineffektivt att Sveriges egna mål är mer ambitiösa än andra länders mål. - Kostar det mer att minska utsläppen i Sverige jämfört med ett annat land är det mer effektivt att ersätta det landet för att göra samma minskning. Det leder till samma klimateffekt men med sparade resurser som kan användas till ytterligare klimatåtgärder eller till att lösa andra samhällsproblem, säger Tommy Lundgren, professor i skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Bengt Kriström, professor i miljöekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet fortsätter:
- Modern klimatpolitik baseras på samarbete mellan länder. EU visar nu vägen med nya verktyg (tex utvidgad utsläppshandel) som egentligen baseras på tanken att skall vi klara välfärden och klimatet måste vi hjälpas åt. Solidaritet mellan länder är ledstjärnan i den moderna klimatpolitiken.
Skogs- och marksektorn bör betala för utsläpp
För att skogs- och marksektorn ska kunna bidra till effektivare klimatpolitik så behöver den ingå på samma sätt som andra sektorer, det vill säga också betala för utsläpp och ersättas för att binda kol. – I princip bör vi ha en negativ koldioxidskatt på upptag av koldioxid, det vill säga om skogsägaren ökar sitt virkesförråd, och en positiv skatt om virkesförrådet minskar och inte kompenseras med inlagring i träprodukter, förklarar Runar Brännlund, professor emeritus vid Umeå universitet.
Detta menar rapportförfattarna skulle skapa incitament att öka inlagring av kol i skog men även i långlivade träprodukter. Subventionering av upptag skulle leda till att användning av biomassa ökar då den biomassa som senare används till bioenergi blivit subventionerad under tillväxt och balanserar därmed ut skatten när den bränns.
Forskarna har i rapporten listat sina rekommendationer:
Den övergripande svenska klimatpolitiken bör fokusera på samarbete med andra länder. Grundproblemet är globalt och det finns internationella avtal som kan användas för mer globala lösningar.
Klimatpolitiken bör renodlas så att utformningen stämmer bättre med EU:s. Då blir det också enklare att anpassa den svenska klimatpolitiken till förändringar på EU-nivå.
Målet för transportsektorn (transporter exklusive inrikes flyg) bör överges och ingå i målen för den icke-handlande sektorn.
Överflödiga styrmedel som är riktade mot den icke-handlande sektorn bör tas bort. I dag har den svenska klimatpolitiken långt fler styrmedel än mål, och för den icke-handlande sektorn räcker det med ett mål och ett styrmedel.
Skogen och dess produkter bör inkluderas mer explicit i klimatpolitiken än vad som görs idag och i princip hanteras som andra utsläppskällor.
Frågor kring hur (incitamentsbaserade) styrmedel kan utformas för att på effektivast möjliga sätt använda skogen som ett instrument i klimatpolitiken bör utredas vidare. De praktiska svårigheterna är många och betydande. Icke desto mindre är skogen viktig i ett klimatperspektiv och kan därför spela en viktig roll i utformningen av en kostnadseffektiv klimatpolitik.
Rapporten: Brännlund, R., Kriström, B. och Lundgren, T. 2022. Mål och medel i klimatpolitiken, Tillväxtanalys, Rapport 2022:10:01
I DN debatt repliker varnar CERE:s Per-Olov Johansson och Bengt Kriström för att fastna i tanken att varje vattenkraftverk ska omprövas var för sig då det finns vinster för både miljö och ekonomi genom att vara flexibel och se till helhet.
Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar kan väga samman miljövinster och förluster och finna smartare vägar framåt. I Sverige finns en hel del metodbeskrivningar för att göra dessa bedömningar som är framtagna av ekonomer och ekologer tillsammans. Att fastna i tanken att varje vattenkraft ska omprövas var för sig stänger dörren för smartare vägar framåt. Med mera flexibilitet går det att finna lösningar som kan gynna både ekonomi och miljö. Per-Olov Johansson och Bengt Kriström ger exemplet Ljusnan där mer produktion kan tillåtas vid ett naturligt vandringshinder samtidigt som kraftverk nedström rivs och därmed underlättar fiskarna vandring. ”Rapportlänk” ”Tanken kan utsträckas till att till exempel gälla utrivning av kraftverk i fiskeeldoradot Mörrumsån, mot ökad produktion tillåts i till exempel Ångermanälven.”
The 28th edition of the Ulvön Environmental Economics Conference took place the days just before Midsummer at the beautiful island of Ulvön. 33 participants did a good job at keeping the scientific level and discussion at top level. Four keynotes was scheduled but Linda Nostbakken had to cancel due to illness. Adan Martinez Cruz and AJ Bostian stepped up and filled her spot with interesting talks. Richard Tol, Martin Quaas, and Anne-Sophie Crépin all did an excellent job presenting their current research. Presentations (mainly ph d's and post doc's) upheld an impressive quality and level. The scientific discussion and level was high and the parrot - who speaks when the economics is lacking in the presentation - didn't come out even once!
One of the highlights of the conference is the tasting of the fermented herring. We were all thrilled to hear the story about the surströmming and how it has been an integral part of the island's history. And the tasting was also an appreciated event. Many are surprised the rotten fish taste quite good with the right fixings!
We are now looking forward to the 29th edition of the conference!
