These are questions that the CERE guest researcher, Ana Lopez asks in her PhD work at the University of Las Palmas de Gran Canaria.
Growing up, Ana has been asking herself if it is possible to alter the tourism sector so it better preserves island unique environment. Even at a quick glance you get all information needed to observe that the landscape has changed due to tourism according to Ana: - If you take a closer look, especially in the south part of the islands, you find that the landscape has changed from infinite virgin beaches to an overconstructed landscape of hotels and apartments. Some of them quite near the sea and protected areas. These impacts grabbed my attention and made me wonder what the real impact of tourism and its emission was. Does the economic benefit of tourism compensate the negative effects of it? (Click on headline to learn more)
Det satsas en hel del på grön industri i norra Sverige. En batterifabrik i Skellefteå och ett par ”stål utan kol” satsningar i Boden och Luleå som kan innebära så mycket som 10 000 nya arbetstillfällen. Bakgrunden till att detta sker i just norra Sverige är till stor del den billiga elen. En el som i framtiden planeras att främst komma ifrån vindkraft, men vad händer om elpriset skulle gå upp?
I norra Sverige finns det stor elproduktion till låga priser vilket är synnerligen attraktivt för företag som kräver mycket el. I södra Sverige har å andra elpriserna skenat denna vinter vilket inneburit att företag blivit tvungna att lägga ner eller avskeda personal för att klara kostnaderna. Skillnaden i pris mellan norr och söder kan förklaras dels av att infrastrukturen för överföring av el från norr till söder inte är tillräckligt utbyggd, dels att södra Sverige blivit alltmer sammankopplat med elmarknader i Danmark, Tyskland och övriga Europa. För att reda ut vad detta innebär för Sverige och främst norra delen ställde vi några frågor till CERE medlemmarna Runar Brännlund, Bengt Kriström och Tommy Lundgren. (Klicka på rubriken för att läsa mer)
Rapport rekommenderar staten att ge markägare ekonomiskt stöd för att öka skogsgödsling och beskogning av nedlagd jordbruksmark samtidigt som infrastruktur skapas för omvända auktioner och handel med ökad nettokolinlagring för att öka kolsänkan. Rapporten är skriven på uppdrag av Naturvårdsverket med syftet att analysera olika förslag på hur skogens roll kan förstärkas i fråga om koldioxidinlagring.
Sveriges mål att ha noll nettoutsläpp år 2045 innefattar användning av kompletterande åtgärder som exempelvis ökat nettoupptag i skog och mark. Alla bruttoutsläpp av växthusgaser kommer inte vara noll 2045 då utsläpp som de inom jordbrukssektorn är svåra att undvika. Därför behövs fler åtgärder för att minska utsläppen och öka kolsänkorna i skogen blir viktiga, särskilt ur en samhällsekonomisk synvinkel. Däremot har de enskilda markägarna få privatekonomiska incitament att öka inlagring av koldioxid i skogen. Denna studie fokuserade på att lösa problemet med avsaknaden av incitament för att öka kolsänkorna i skogen samt hur dessa incitament bäst kan utformas. Studien tittade på fem olika typer av åtgärder för ökad kolinlagring i skog: kvävegödsling av skogsmark, beskogning av nedlagd jordbruksmark, energiskogsodling, förlängning av omloppstid och permanent skydd av skog. (Klicka på rubriken för att läsa mer)
Fredag den 6 maj installeras Tommy Lundgren som professor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Installationsföreläsningen (inspelad 7 april) sänds online kl 11.10.