EU:s nya restaureringslag kan bli ett viktigt verktyg för att samla svensk policy kring torvmarker. En ny studie från CERE-forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) visar att dagens styrning är splittrad och ibland motstridig, vilket försvårar arbetet med att nå klimat- och naturvårdsmål.
I forskningsstuden ”A policy analysis of peatland-related policies – pressures, ecosystem services, conservation and restoration” har CERE-forskarna Chaitanya Suarez Rojas (SLU) och Camilla Widmark (SLU) granskat ett brett urval av policydokument, strategier och lagar som berör torvmarker på global, europeisk och nationell nivå. Studien omfattar även dokument kopplade till biologisk mångfald, naturskydd, klimatförändringar, jord- och skogsbruk, energi, markanvändning och vattenförvaltning.
Resultaten visar att styrningen ofta är inkonsekvent. Vissa dokument öppnar för fortsatt torvbrytning för energiändamål, medan andra – särskilt inom miljöskydd och jordbruk – klassar torvmarker som skyddsvärda och betonar behovet av restaurering. Detta skapar otydlighet för beslutsfattare och praktiska aktörer.
CERE-forskarna rekommenderar att Sverige använder den nya EU-lagen som en möjlighet att ta fram en sammanhållen nationell strategi för torvmarker, liknande de som finns i Finland och Tyskland. I dag ligger Sverige långt från sina egna mål: av 100 000 hektar torvmark som ska återställas till 2040 hade endast 3 600 hektar restaurerats fram till 2024.
En sådan strategi bör samordna befintliga riktlinjer, bygga på naturbaserade lösningar och ekosystemtjänster, inkludera tillräckliga resurser och ersättning till markägare samt tydliggöra ansvar och mandat.
Läs mer på SLUs hemsida här, eller läs studien här.
